Tietoa mainostajalle › Tietosuojaseloste ›
Okategoriserade

Jobba lite mindre, lev lite mer

16 november 2015

Det här var hösten när jag blev utmattad. Hade konstant huvudvärk i en månad och till följd av det total brist på inspiration (med en paus för semesterveckan i LA). Efter ett snack med en arbetsplatspsykolog såg jag över mina jobbvanor, som en längre tid varit i mesta laget. Vi människor är tydligen en seg sort, men helt tydligt kan det brista. Mitt jobb är som tur flexibelt så det var möjligt att gå ner i arbetstid för att klara av både min anställning och mitt företag  under veckan, så att jag kan börja ha helt lediga veckoslut. När jag väl hade bestämt mig var det lätt att börja prioritera vettigare. Den där huvudvärken och orkeslösheten vill man inte råka ut för igen. Återhämtning behövs har jag nu lärt mig.

Det tog några veckor, men äntligen känner jag mig lite pigg igen. Kontentan av detta? Jobba inte hela tiden, fastän det är roligt, för då kan du börja må riktigt skit, och då är det inte något roligt mera.

Föra att totalt motsäga mina insiktsfulla ord ovan: med piggheten har suget att GÖRA NÅGOT väckts till liv igen! Något kreativ – böcker, julkort, boka resor? Vad passar väl då bättre än en splitterny blogg – välkommen hit! Det kommer vara ganska mycket som det senaste året, förhoppningsvis inspirerande foton, torrt språkbruk, inredning och livsstil. Livskriserna och vardagsbestyren besparar jag er, dem avhandlar jag med Magnus, min kollega Lissu, den fysiska dagboken, Astrid eller vem annan som nu råkar vara nära till hands.

Ps. För er som följer bloggen på Bloglovin fungerar det inte ultimat nu, inga bilder syns förrän man trycker in sig på ursprungsinlägget och texten är i ett enda långt jobbigt flöde som helt enkelt inte fungerar då mellanrum och bilder fattas. Forskar som bäst vidare i hur jag kan åtgärda detta, tills dess – klicka er vidare till bloggen!

_MG_6221_MG_7043_MG_1229_MG_6445_MG_1225

Nästa
Föregående

You Might Also Like

7 kommentarer

  • Svara Kugge 18 november 2015 at 16:51

    Bra Karkki att du tar upp det här. Har själv inte tippat över kanten ännu, men fattade i tid att jag måste tagga ner. För mig kändes det naturligt att skippa Yle och i stället satsa på mitt skrivande och mitt företag. Ser riktigt fram emot 2016, har så mycket roligt på gång! Men bra att bli påmind om att också det roliga kan bli för mycket.

    Har du förresten läst Nina Åkestams Meningen med hela skiten? Så himla himla bra. Läs!

    • Svara Karin Lindroos 23 november 2015 at 08:43

      Låter himla vettigt Kugge, det är när det blir för splittrat som man plötsligt märker att andningen sällan blir djup. Skall läsa boken!

  • Svara Karin L 19 november 2015 at 22:26

    Kiva att du och bloggen är tillbaka! Förstår att du hellre avhandlar livskriser och dylikt annanstans, men lite trist också då det är ”skönt” att läsa om andras kriser och vardagsbestyr.

    • Svara Karin Lindroos 23 november 2015 at 08:44

      Hehe, håller helt med om att det är skönt att läsa om dem, men verkar som om det vid 30 gick en gräns för mig och jag inte längre är lika bekväm att dela med mig som tidigare.

  • Svara Karin L 19 november 2015 at 22:29

    Menar ”skönt” som att se att andra även har sina problem, trots att det utifrån sOME kan se ut dom personen lever ett ”perfekt” liv. Inte att jag gottar mig i andras olycka. Väldigt sällan 🙂

  • Svara Jenny 22 november 2015 at 19:53

    Hej Karin! Vad modigt att du skriver om det här offentligt. Igenkänningsfaktorn är hög, eftersom jag varit med om liknande i några omgångar. Du har kommit långt med nervarvning och jag hoppas du hittar en balans. Önskar dig allt gott och lycka till med alla nya utmaningar som livet dig ger.

    • Svara Karin Lindroos 23 november 2015 at 08:45

      Jo nu när jag själv drogs med den där huvudvärken en tid så hör man plötsligt om massor av vänner och bekanta som råkat ut för samma sak. Hoppas detta anspråkslösa blogginlägg kan få någon annan som tycker att tiden inte riktigt vill räcka att inse att det ändå är av högsta möjliga prioritet att man tar ledigt två dagar i veckan! Och tack för lyckönskningarna, värmer sannerligen!

    Leave a Reply