Tietoa mainostajalle › Tietosuojaseloste ›
Monthly Archives

april 2017

Folkets hus Inredning Okategoriserade

Husägarn 1 år

28 april 2017

Förra året i april besannades en mångårig dröm. En dröm om ett alldeles eget hus. Har dagdrömt om att göra om och bo i bensinmackar, gamla skolor och industrilokaler de senaste tio åren. Bilresor genom landet har alltid ägnats åt att peka ut lokaler med potential.

Sommaren 2o15 kände jag plötsligt att det var dags att göra verklighet av den där drömmen. Gillar när det går snabbt mellan tanke och handling, och det var inte särskilt lång tid som spenderades på Oikotie och Etuovi innan vi hittade annonsen om en föreningslokal till salu, ett gammalt Folkets hus.

Till en början förkastade jag annonsen. Drömmen har alltid lutat mer åt industriell estetik. Men ju mer jag granskade bilderna – scenen, läktaren, rymden i salen – desto mer intresserad blev jag. Vi åkte och tittade på huset några gånger innan det blev dags för budgivning, och ungefär åtta månader efter att vi sett det för första gången gjordes köpet.

De första månaderna kändes huset inte riktigt som vårt, och jag tror att det kanske aldrig kommer att kännas som att det är bara ”vårt”, och så ska det också vara. Det är ett Folkets hus, ett hus med stark anknytning till lokalhistorien. Många i trakten har minnen härifrån, det finns de som firat bröllopsfester här, hållit möten, döpts, firat födelsedagar, festat och kalasat. Men någon ska förvalta gamla hus, och jag är glad att det blev vi som fick förvalta det här huset.

Nu har det gått ett år sedan vi blev husägare. Mycket har hunnit hända. Allt från en ny grusplan och en köksrenovering till ny vedspis och ett gäng uppiffade rum. Låt oss ta en titt på det senaste året.


_MG_4401 Vi köpte loss ett pingisbord av föreningen som sålde huset, och ägnade de första månaderna åt att känna in huset, fotografera en massa produktjobb (äntligen ett perfekt ställe att ägna sig åt produktfotografering) och bjuda över folk på inspektion och pingisspel. 

_MG_6010

Vi började med renovering av de minsta utrymmena – gamla omklädningsrum/förvaringsutrymmen på varsin sida om scenen. Skulle såklart aldrig vågat oss på det här projektet om det inte var för våra kunniga pappor som hjälpt oss och renoverat massor. De har varit här så mycket så att vi hörde att det går ett rykte på byn om att ”ett medelålders par” köpt huset, antagligen för att våra föräldrar spenderat en hel del tid här.

_MG_5810 Fotograferingarna fortsatte under våren, så skönt att äntligen ha ett ställe att samla all rekvisita på och där jag kan breda ut mig som jag vill. Den här vildvuxna bakgården skall eventuellt tämjas till våren. Några träd har redan fått ryka. 

_MG_7893

Och vi fortsatte känna in huset, diskutera, fundera – hur bevarar, renoverar och restaurerar man ett sådant här hus? Det finns inte så många mallar att följa. Renoverar man ett 50-tals-hus eller kanske en gammal skola kan man inspireras av lösningar andra gjort vad gäller väggmaterial och färger, kolla i restaureringsböcker för tips och idéer.

Men för just sådana här föreningslokaler finns det inte så många mallar att följa. Dessutom kanske det inte alltid finns så mycket att bevara vad gäller ytor och färger. Ofta har föreningshusen renoverats på talkoanda och med praktiska och kostnadseffektiva lösningar som ledord, och därmed har man inte nödvändigtvis ägnat sig åt snickarglädje. Men vi håller det krusidullfritt och bevarar det som bevaras kan, då håller vi oss nära sanningen. 

_MG_7894 Scenen redo för ytrenovering. Och här skymtar också Märthas rum. 

_MG_0422

Även om Kronohagen och vår hyreslägenhet verkligen är hemma för oss och särskilt Märtha, känns det fint att kunna erbjuda henne något av den miljö som hela min barndom och tonår spenderades i. Det här är en miljö jag känner till och omfattar. Jag vill inte längre bo så här på heltid, gillar att lägenheten är varm utan min aktiva inblandning och att jag kan cykla runt hörnet och vara mitt i centrum. Men likväl är kalla trägolv, gnäggande grannhästar och brasor trygghet för mig.

_MG_2041 På sommaren började vi spekulera i gårdens möjligheter. Det är verkligen svårt att kunna föreställa sig slutresultat när man odlar och planterar blommor, buskar och träd. Men jag lär mig väl, även om det är svårt för en med förkärlek till snabba ryck. Här sitter vi i alla fall på det som skall bli en grillplats till sommaren. Lovar, det kommer att se bättre ut än förra midsommaren. 

_MG_4315

Att måla ifred med en podd i öronen är ju den bästa sortens egentid. Avkoppling och samtidigt resultat – vad mer kan en resultatinriktad person önska sig? 

_MG_5767 Den där hörnan där bordet numera står fantiserade jag mycket om innan vi hade köpt huset. Hur vi skulle hänga en ljusslinga där, byta gräsmatta mot grus och ställa ett långt bord just där. Lärorikt är det ju också att ha hus, till exempel vet jag numera att det finns väldigt många nyanser av grus och att man kan åka runt och spana på folks gårdar och ”inspireras” av grusnyanser. Grått var vi i alla fall ute efter och efter många om och men hittade vi det i ett grustag i Lojo. 

_MG_9007

I slutet av sommaren började vissa hörn av huset bli beboeliga och rent av fräscha.

_MG_6592 Och grillmiddagarna och en sommarfräsch Magnus var ett faktum. 

_MG_5819

En annan ”målbild” var ett gäng pumpor som skulle pryda bordet utanför huset till hösten. Fint när det var dags.

_MG_6181

Med väldigt mycket hjälp av min far var det sedan dags att ta itu med köket. Plastmattor och spånskivor rök. Och samma hörn såg ut såhär ungefär två månader senare: 

_MG_5079

Nu är det bara lister som fattas, en klassiker i renoveringssvängen …

_MG_6639

Början av året har vi främst koncentrerat oss på vardag, jobb och att ta det lugnt mellan varven. Men med våren verkar också renoveringslusten väckas till liv. Blir det en renoverad hall, en pool eller ”bara” en uppfräschad uteplats återstår att se. 

Resor

Mera Nairobi

21 april 2017

Det sägs ju att barn utvecklas på resor. Eller okej, det är min goda vän Peppe som sagt det under våra gemensamma resor, men jag har ett stort förtroende för hennes betraktelser. Hur som helst har jag fått erfara det den här resan. Eller snarare Märtha. Stundvis har jag till och med läst mer än en kvart medan hon roat sig själv med hunden, hängmattan, ritboken eller något spel. Och så har det ju underlättat med ett stort sällskap förstås och välvilliga kusiner. Snickesnackar som aldrig förr gör hon, och jag anar till och med en aning mera bus och mod i barnet, som annars precis som sin mor tenderar vara lite åt det reserverade hållet.

De sista dagarna av resorna spenderade vi igen i Nairobi hemma hos kusinerna och på små utflykter.

_MG_7607

På to do-listan stod inköp av korgar. För en som jag med tycke för färger var det väldigt svårt att välja. 

_MG_7601
_MG_7612
_MG_7611_MG_7567
_MG_7574

Påskäggsjakten var det bästa med resan tycker Märtha. Något om elefanterna på tio meters avstånd har hon inte nämnt när jag frågat. Men det vet man ju sen gammalt, att några avancerade grejer brukar inte kidsen behöva för att vara glada och nöjda. Det är snarare man själv som tenderar lägga ribban högt. 

_MG_7593

Besöket på en nagelsalong (första gången för både Märtha och mig) var också mycket spännande. 

_MG_7637

I Nairobi finns Karura Forest med trevliga vandringsleder. Vi gick några kilometer för att spana på vattenfall, grottor, växter och maffiga träd. 

_MG_7668_MG_7627_MG_7688

Kusin Emma, Lisa och resten av gänget på en marknad där Lisa visade sina otroliga prutartalanger. Själv är jag usel på den sporten, men kanske jag nu kan lära mig av denna mästare i familjen. 

_MG_7698_MG_7700_MG_7701

Några vyer från bilen innan det var dags att packa ihop, krama kusiner adjö och dra mot flygplatsen och den finska våren. Inte alls illa det heller. 

Resor

På safari i Amboseli

20 april 2017

Visste inte alls vad jag skulle förvänta mig av safarit, men att sikta elefanter, giraffer och zebror i det fria och förhoppningsvis en stjärnklar natthimmel stod på önskelistan. Allt det uppfylldes, och så blev man lite klokare på kuppen. Sällan haft så mycket frågor i mig som under den här trippen. Kan nu meddela att Kilimanjaro (Afrikas högsta berg) förväntas ha förlorat all snö 2033. Att giraffer som springer ser ut som om dom skulle göra det i slow motion. Att gnu heter wildebeast på engelska. Att geparden är ett blygt djur. Och att det lönar sig att ha en liten resekikare när man åker på safari, det sätter jag upp på min önskelista nu inför kommande resor.

_MG_7394

Eftersom det var påsk var det ganska många inne och körde runt i Amboseli National park. 

_MG_7404 Gnuerna syntes här och där. ”Flocklevande hovdjur av antiloptyp” säger källan internet om detta djur.  _MG_7283

Den här vyn har man sett förut, i logon, på foton, reseaffischer. Men mäktigast var den såklart live, eller upplevd ”through the naked eye” som vår guide uttryckte sig.  _MG_7286_MG_7327

Astrid på span. Kanske såg hon en struts, en flodhäst eller möjligtvis en buffel, dom gick omkring där lite huller om buller nära varandra. Så ovant såhär för en nordbo, jag menar det är ju sällan man ser en älgfamilj ut och gå med ett gäng lodjur, rävar och kanske nån tjäder i följetåg. 

_MG_7350

Springande giraffer var en mäktig syn. Här dock stillastående. 

_MG_7413

Morbror Bo spanar på lejonen några hundra meter bort. Det är knappt så vi kan säga att vi såg dem, men har i alla fall sett suddiga konturer av tre lejon som låg och vilade, en kanske rullade. Det är mycket osäkert. Kan till och med hända att det ena egentligen var en stock. 

_MG_7412_MG_7422_MG_7424

Här har vi Kilimanjaro när solen gått ner. 

_MG_7490

Mellan safarivarven hängde vi vid poolen. Här gudson/kusin Elias. 

_MG_7514

Precis invid fanns ett vattenhål, så hade man tur, vilket vi hade, kunde man se djuren dricka. Först kom elefanterna, sedan girafferna, därefter någon form av gaseller och antiloper, och slutligen ett gäng babianer. 

_MG_7521_MG_7456_MG_7465

Plötsligt ritade Märtha djur. 

_MG_7535

Åsnorna och ett gäng dromedarer (!) hörde till hotellets inventarier. 

_MG_7500_MG_7461_MG_7178_MG_7144_MG_7183_MG_7435_MG_7555

Just när det på söndagen började blåsa upp och kom en regnskur drog vi tillbaka mot Nairobi igen.